Var uppe i de övre delarna av ån idag för att kolla om jag kunde fighta mig igenom den tidigare ogenomträngliga barrikad av nässlor, vass och annat fanstyg som ockuperar åkanten.
ICKE SA NICKE!! På 3 timmar fick jag iväg typ 10 kast och tur att inget högg för jag hade aldrig kunnat landa något från den position jag stod på. Dessutom höll jag på att förgås i slänten då jag tog ett steg ut på vad jag trodde vad fast mark men som visade sig vara vass som lutade ut över tomma intet. Smutsig och svettig och med myggen vinande kring öronen fick jag kravla mig upp igen. Nä fy va dum man är - jag VEEEET ju att det inte är lönt att fiska där uppe i ån förrän en bit in i oktober då växtligheten lagt sig (bäst är det ju efter vintern då det är kalt längs strandbanken!!) men fiskesugen som man var kunde man inte hålla sig borta.
Blir gäddmete i en närbelägen sjö nästa gång. Inget slit mer nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar