Bloggen är tillbaka efter några år i total stiltje. Men har införskaffat lite nya prylar till fisket (allt från takbåt och elmotor, till nya multirullar och linor) så det har blivit en del fisketurer nu i februari och början av mars. Ingen av dessa turer har dock bringat lycka. Stora ån stendödare än stendödast. Lilla ån inte så mycket som ett pet om man bortser från att jag lyckades kroka en 3 kg på mete som min flickvän fick veva hem och håva. Lägg till 3 st metepass i Kävlingeån som endast resulterade i en enda gädda så förstår ni snabbt att det har varit tröööögt. Kallt och trögt.
Men med våren kommer solen och skönare temperaturer. Flytoverallen och tumvantarna med värmare byts mot lite mer normala kläder och allt blir genast trevligare. I lördags dammade jag och pappa (som varit med mig på otal fisketurer men aldrig haft turen att vara med när något ordentligt hugger) av båten och satsade på lite flötestrolling och mete i en av de åar vi fiskat i på senare år. 8 grader i luften, lite lätta moln varvat med soligt väder och nästan vindstilla. Vattentemp ca 5 grader. Vi började vid ingången till en djup kurva i ån. Där finns fint bakvatten där jag för några år sedan hade mitt livs gädda på kroken men som tyvärr skakade sig loss vid båtkanten. Usch jag blir fan deprimerad bara jag tänker på den händelsen. Men strunt samma och hur som helst satt vi där och solade oss i det vackra vädret och väntade på hugg men inget hände. Efter 1,5 timme dyker dock flötet inne vid kanten och jag gör motthugg efter en kort väntan. Bommar tyvärr och upp kommer en betesfisk med bitmärken kring huvudet. Vi sitter kvar en halvtimme till men beslutar oss sedan för att trolla uppströms ån mot nästa hotspot.
Dagen efter (när jag pratat med Jörgen som haft suveränt fiske med många hugg i samma å på morgonen) tar jag med flickvännen för att hon ska få se lite gäddfiske live. 4 timmar senare ger jag upp efter att ha kastat och metat av 2 km prima gäddvatten. Exakt samma väderförhållanden och endast ett par timmar efter Jörgens suveräna förmiddagsfiske - ibland förstår man sig inte alls på fiske.....
Två dagar senare är jag återigen med pappa på fiske. Den här gången är planen att fiske i ett betydligt mindre vattendrag, så litet att båt inte är att tänka på. 0,5 - 1 m djupt i genomsnitt (en del djuphålor finns dock) och 2-3 meter brett. Som en stor bäck med andra ord - typ. Mitt PB på drygt 10 kg är från detta vatten då jag 2010 landade en gammelgädda på dryga 120 cm. Så här finns stora gäddor det gäller bara att försöka lura dom när konditionen är den rätta, dvs NU!!!
Vi är på plats ganska sent och har ca 2,5 timmar på oss innan det är mörkt. Efter en halvtimme når jag platsen där mitt PB högg. Även idag ger det hugg. På andra flötesdriften sticker flötet och vi landar en fin gädda på ca 5,5 kg.
En kort vandring senare når vi ett nytt avsnitt v detta mysiga lilla vatten. Jag har sett stor gädda här tidigare och en bekant fick en präktig sak på 111 cm så sent som förra våren. Vi fiskar oss nedströms och jag släpper ut mitt mete en bit nedströms i taget och håller mig bakom på behörigt avstånd för att inte störa storgäddorna. Man vet aldrig vart dom finns här.
Det börjar skymma efter ytterligare några hundra meters metande och vi håller precis på att planera återfärden mot bilen. Jag har gjort ett utsläpp med flötet som i väldigt sakta mak fått fiska av en 20 meterssträcka med 60-70 cm djup. Inget flötdyk så jag börjar sakta veva hem betesfisken. Då! Bara några meter framför mina fötter bryts ytan av ett gäddgap som drar ner betesfisken. "Va fan!?" småskrattar jag nästan till pappa. "Stor? Håven?" frågar han. Det kämpar inte mycket på den här korta linan och jag tvekar ett ögonblick. "Ingen jätte" svarar jag. Det är mörkt, vattnet är mörkt och gäddryggen är mörk. Svårt att se och den känns inte så mycket. Men så vänder den buken upp och jag ser myyyyycket vitt! "Ok håven! Den är nog rätt fin ändå!!". Pappa agerar återigen håvare och när han lyfter upp den tror jag knappt mina ögon i den allt mer dunkla marskvällen. Ett riktigt fetto ligger i håven och jag inser att det är 100 klubb och 7+ även denna gång. Mycket riktigt, 103 cm och 8,8 kg och den petar ner lördagens fisk från plats 3 till 4 på Gäddtoppen (http://storgaddan.blogspot.se/2009/05/gaddtoppen.html).
Fisken är ovanligt ljus i täckningen och tämligen litet huvud så ingen riktig gammelgädda. Men suverän kondition och jag är helt 100 på att det simmar minst en 12-kilos här någonstans i detta microvatten. Jag har som sagt landat en som var knappa 20 cm längre. Med rätt kondition på en sådan snackar vi monstergädda. Jakten på storgäddan gå vidare.